Intelligenta grodor och människor

Aron Fleming Falk i en intervju med Jes Brinch 2006.

Jes Brinch: Först av allt vill jag be dig att i korta drag beskriva grodprojektet som underlag för den här intervjun.

Aron Fleming Falk: Grodprojektet är ett pågående projekt där jag fångar och försöker utbilda grodor och grodyngel. Efter utbildningen förs de tillbaka och släpps ut igen så att de kan sprida sin kunskap till andra grodor.

Den första delen av det här projektet var en utställning i St. Johannes Kyrka i Malmö där sju grodor fick en snabbkurs i teknologi och historia. Besökare kunde delta i undervisningen genom att spela in meddelanden till grodorna. Eftersom utställningen var på vintern fick grodorna gå i ide fram till våren när jag släppte ut dem tillbaka där jag fångade dem. Just nu förbereder jag en skola där jag kan undervisa grodorna en längre tid före jag släpper ut dem igen.

Hur fick du idén till grodprojektet?

Jag har alltid varit intresserad av vetenskap och speciellt gränslandet av vår kunskap. Bra science fiction romaner och noveller har alltid kittlat min fantasi. När jag fick höra talas om den s.k. fjärilseffekten som går ut på att även en liten handling som till exempel en fjärils vingslag kan orsaka en kedjereaktion som leder till en orkan så började jag att fundera om vad som skulle kunna hända om jag medvetet iscensatte egna handlingar. Är det möjligt att ändra världen vi lever i med små handlingar enligt de teorier som föreslås av fjärilseffekten?

Det här ledde till några experiment; Jag började med att låta fisk få uppleva ljudkonst vid en ljudworkshop i Charlottenborg i Köpenhamn. Olyckligtvis misslyckades experimentet. Senare, vid en annan utställning gjorde jag ett nytt experiment där besökarna fick lämna och lyssna på meddelanden från ett akvarium med en blandning av vattenlevande organismer. När jag fick inbjudan till att göra en utställning i St. Johannes Kyrkan i Malmö beslöt jag mig för att gå i full skala.

Av ett sammanträffande fann jag grodyngel i en damm inte långt ifrån var jag bor och beslöt att andvända grodor för det här projektet och det är helt naturligt eftersom jag hela mitt liv varit fascinerad av dem.

Uppfattar du grodprojektet som ett konstprojekt?

Ja, det gör jag. Bra konst, för mig, är konst som ger mig en annan, bredare syn på världen och det är det jag försöker göra för andra i det här projektet. I den aspekten spelar det ingen roll om det fungerar eller inte, det som räknas är att det görs.

Jag skulle vilja veta mera om dina idéer om att utbilda grodor. Hur är det möjligt att utbilda dem (grodor)?

Jag vet helt ärligt inte om det är möjligt. Jag tror bara att det kan fungera på något sätt. Vi kanske inte märker någon förändring på länge men genom att ge dem en massa kunskap tror jag att de lär sig någonting.

Vad är budskapet med grodprojektet?

Huvudsakligen vill jag att folk ska ponera möjligheten att det här faktiskt kan fungera och att också få dem att tänka på hur vi ser på vår värld. Jag tror det är viktigt att alla människor tänker och funderar över deras roll på den här planeten. Det här är ett sätt att göra det – Om det är möjligt att undervisa grodor.

Förklara mer konkret hur du har undervisat grodorna, vilka ämnen har utbildningen fokuserats kring och varför.

Eftersom jag inte tror att grodorna kan läsa ännu men är säker på att de kan lyssna så blir all information uppläst för dem. I Sverige har vi lyckligtvis ett stort urval av böcker för blinda på ljudkassetter så jag lånat böcker jag ansett användbara på biblioteket. Tiden som stod till förfogande i St. Johannes kyrkan var så knapp att jag var tvungen att endast fokusera på material som var mest viktig för deras omedelbara överlevnad.

Mycket kom från en bok om teknologins historia där jag bland annat gjorde utdrag från människans tidiga historia om att tillverka verktyg, bevattning och att bygga dammar. Jag använde även mycket material från en barnkok om hur man bygger egna enkla vattenhjul och andra vattendrivna maskiner. Anledningen till detta är att grodor är beroende av vatten och sankmark för att överleva.

Dessa mycket praktiska råd kombinerades med delar ur en bok om människans strävan att finna intelligent liv i universum samt boken “Salamanderkrigen” av Karel Capek som en inspirationskälla och uppmuntran för mina studenter.

För att öka chanserna att grodorna skulle förstå det som blev uppläst för dem så spelades det inte bara med mänsklig röst utan också modifierat på ett sätt som påminner om deras egna språk/ljud.

Har du märkt någon förändring i grodornas beteende efter utbildningen?

Jag önskar att jag kunde svara ja på den frågan men dessvärre kan jag inte det. Å ena sidan så gjorde jag ingen märkning av dem så jag kan inte följa dem så lätt. Å andra sidan skulle det ha varit trevligt att kunna följa grodorna efter det att jag släppt ut dem men å andra sidan tror jag att det är bättre så här. Om jag skulle ha följt dem skulle det vara mer som ett vanligt forskningsarbete där jag försöker bevisa för mig själv och andra att det faktiskt fungerar. Nu kan jag bara vänta och se vad som händer.

Har dina examinerade studenter lyckats anpassa sig tillbaka i sin naturliga miljö efter att du har släppt dem?

Ja, när jag släppte dem betedde de sig som om de aldrig hade varit någon annanstans/borta. Förhoppningsvis betyder det att deras naturliga instinkter inte blivit påverkade av utbildningen och att deras nya kunskap kan samexistera med deras instinkter.

Jag skulle vilja höra vad du anser om mänsklig utbildning eftersom du är en lärare, trots att du bara är en lärare för grodor. Det kanske finns några intressanta paralleller.

Jag tror att utbildning är mycket viktigt eftersom förmågan att samla kunskap och föra den vidare från generation till generation är en av det egenskaper som gör oss mänskliga.

Institutionaliserad undervisning är ett sätt att göra en stor mängd kunskap tillgänglig för alla, åtminstone som i Sverige där skolgång är obligatorisk. Naturligtvis kan man diskutera undervisningssystem men jag anser att det är något av ett lyxproblem när man tar i akt att många människor i världen inte får någon som helst form av utbildning.

Skulle du kunna överväga att göra ett undervisningsprojekt med människor i framtiden.

Nej, det är inte intressant. Naturligtvis kan man se det här projektet som ett sätt att undervisa människan om grodornas situation men jag anser att det är oundviklig sidoeffekt.

Varför är det inte intressant att undervisa människor?

Kanske jag skulle kunna säga så här; det intresserar mig inte att göra undervisningsprojekt med människor. Jag har inget emot sådana projekt, det är bara det jag vill lägga mina ansträngningar på grodorna.

Jag vet från tidigare diskussioner med dig att i grunden av grodprojektet vilar en djup och allvarlig oro för ekologi. Skulle du kunna mer förtydliga den här aspekten av projektet och samtidigt förklara dina egna personliga åsikter kring ekologin.

Grodorna är just nu en av de mest hotade arterna på jorden. Vi människor är naturligtvis deras största fiende. I modernt lantbruk finns inget utrymme för dammar och diken som är absolut livsviktiga för grodor. De är dessutom ytterst känsliga för föroreningar. Dessutom finns det ett okänt element som dödar grodor över hela världen. Det finns teorier om att det är en dödlig svampinfektion som spridits på grund av växthuseffekten.

I diskussioner om ekologi är det vanligt att fokus hamnar på hur vi ska stoppa utsläppen och återställa naturen så mycket som möjligt. Det är naturligtvis bra med det representerar också en romantisk bild av vad naturen är. Jag tror vi även måste ta till andra medel.

Mer radikala och fantasifulla initiativ är nödvändiga. Jag tror på att dela vår kunskap med andra arter. I och med detta så ger vi grodor och andra djur en ökad chans att hjälpa sig själva. Ett sätt att göra det på är att undervisa dem så att de har kunskapen att ändra deras levnadsförhållanden. Det gör dem också mera jämställda med oss.

Det är en hel del psykologi i det här projektet. Du projicerar rollen som student på grodorna och på så sätt nästan gör dem till små människor. Du för även över din uppfattning om vad som är värdefull undervisning av grodor på grodorna. Projektet är närmast Disney-aktigt i sättet mänskliga värderingar och personlighet förs över på djuren. Jag undrar om det är en medveten strategi och vad du anser om det.

Eftersom idén med hela projektet är att ändra grodorna, inte till små människor utan att bli intelligenta varelser (såsom vi ser intelligens) är det definitivt en medveten strategi. Om det får oss att se på grodor som små människor är det bra eftersom jag tror det kommer att leda till en ökad respekt för dem.

Jag är mycket väl medveten om att det mest är min uppfattning om värde som förs över på grodorna och det är just därför jag bjuder in andra att delta i undervisningen. När grodorna var i kyrkan var besökarna inbjudna att delta. Jag strävar efter att gå vidare med detta genom att till exempel bjuda in fler att undervisa genom att ge dem föreläsningar och spela musik för dem.

Grodprojektet speglar även Aron Fleming Falks världssyn och värderingar, reflekterade i olika symboliska handlingar som projektet innefattar, till exempel undervisning och grodor. Vad anser du om den sidan av projektet?

Naturligtvis reflekterar projektet hur jag ser på världen och än mer; Hur jag vill att världen skulle vara. Jag har höga förhoppningar och en stark tro att undervisa grodor eventuellt kan ändra deras tillvaro. För mig är det inte symboliska handlingar, jag undervisar grodorna för att jag tror det fungerar.

Jag skulle vilja veta lite mera om grodornas psykologi. Kan grodor överhuvudtaget tänka?

Det är just det jag försöker ta read på. Jag tror de har ett intellekt, men ett som skiljer sig markant från det mänskliga. Ett av målen med undervisningen är att bygga en bro mellan oss och grodorna så att vi på något sätt kan kommunicera. Om inte det är möjligt så hoppas jag åtminstone att det här projektet kommer att ändra deras medvetande så att de kan förstå och och använda kunskapen jag ger dem.

En annan viktig del av projektet är din speciella känsla för humor. Just ämnet ekologi och hotet om utrotning av grodor kan vara mycket dystert och skulle mycket enkelt skrämma folk. Jag tycker det komiska i grodprojektet är ett briljant sätt att förmedla ett allvarligt ämne. Hur viktigt är humor för dig?

I det här fallet tror jag att det är svårt att inte ha en humoristisk ton på det hela. De flesta tycker nog, helt förståeligt, att idén att undervisa grodor är helt vansinnig och med sådana kan man reagera på många olika sätt. Jag tror det är bättre om de tycker att det är komiskt än om de skulle bli upprörda över att de inte förstår det.

Har du gjort några andra projekt som har upprört folk?

Det här projektet har även upprört många. Jag fick flera samtal från djurskyddsaktivister som hotade med att anmäla mig till polisen men det var värst för prästen som var ansvarig. Hon blev hotat till livet, förmodligen av någon religiös fanatiker. Jag hittade även en blogg som listade projektet som ett av det mest dumma projekt som någonsin tagit plats i en kyrka för att få publicitet.

För många år sen gjorde jag en installation med skrattande högtalare i en banklobby. Lobby var öppen dygnet runt för folk som ville komma åt bankomaterna. Flera gånger hade någon startat installationen nattetid och efter utställningen var över hade någon skrivit ett meddelande till mig om hur förnedrad denne hade blivit. Så det är helt oförutsägbart vad som kommer att uppröra.

Varför tog du grodorna till kyrkan? Är du kristen? Anser du att kristna värderingar och uppfattningar är viktiga för grodorna? Vad är meningen med detta?

Först och främst vill jag påpeka att jag inte är kristen. Anledningen till att projektet ställdes ut i en kyrka var att jag fick en inbjuda att göra en utställning där. Efter att övervägt förfrågningen beslöt jag att projektet mycket väl skulle passa in där.

Projektet har på flera sätt att göra med tro – till att börja med vår tro på vetenskapen som sanning. Religionen var vår världsförklaring ända fram till renässansen, varför skulle vetenskapen vara mer sann? På grund av att projektet gjordes i en kyrka så fick det mycket mer uppmärksamhet i medierna än om det hade blivit utställt i ett galleri.

Berätta lite mer om dina tankar kring vetenskap och hur den kan användas inom konsten.

Jag anser att det är viktigt att ifrågasätta hur vi ser på vår värld, det är många saker vi utan någon som helst diskussion accepterar som sanningar. Konsten är en av mycket få arenor där du kan göra just detta utan att bli klassad som en galning eller fanatiker.

Jag skulle också vilja veta lite mera om din syn på vetenskap i relation till tro. Den konventionella uppfattningen är att vetenskap kan bevisas men inte (religiös) tro. Hur ser du på detta?

Om du hade frågat munkar och präster på medeltiden skulle de ha sagt att guds existens kan bevisas. Jag tycker att vetenskap har blivit så abstrakt att endast ett fåtal förstår den. De flesta av oss kan bara acceptera dessa teorier som fakta eftersom de sägs vara bevisade.

Med det menar jag inte att vetenskapen är en bluff men jag anser att på vissa plan kan den jämföras med tro; för att bevisa en teori måste du bygga en måttstock som är så komplex och abstrakt att det går utanför människans förstånd att tolka resultatet.

Vi använder datorer, både maskinen att mäta och maskinen att tolka resultatet är byggda av vetenskapsmän. Om jag skulle bevisa någonting på de premisserna skulle jag åtminstone ta i beaktning att resultatet mycket väl kan vara färgat av mina önskningar.

På ett sätt återinför du vetenskapen som en religion som har paralleller med medeltida tankegångar och till och med alkemi samtidigt som den har paralleller med samtida vetenskap och filosofi. Är du en slags grodalkemist?

För mig är alkemist en konstig gubbe som gör farliga experiment med kemikalier för att förvandla saker till guld. Det håller jag inte på med men jag delar deras tro på att göra någonting som av de flesta anses omöjligt. Jag antar att även jag kan anses vara galen.

Hur ser framtiden ut för det här projektet? Vad kommer att hända härnäst och hur kommer det att utvecklas?

Jag kommer att fortsätta med mina ansträngningar att dela mänsklig vetenskap med grodor. Som jag tidigare nämnde har jag startat en skola för grodor som påminner om en internatskola. Grodorna går i skolan i två till tre år och sen återvänder de hem för att dela det som de har lärt sig med sina vänner.

Jag kommer att samla grodor från olika delar av världen så de utbildade grodorna med tiden kommer att finnas överallt. Grodorna kommer under deras utbildning att besöka platser där människor kan möta dem och bidra till deras utbildning. Den delen är viktig eftersom den kommer att hjälpa oss att acceptera grodorna som intelligenta djur i framtiden.

Hur kommer kursplanen att se ut i framtiden. Berätta mer om vilka ämnen och böcker som grodorna kommer att få studera, hur och varför?

Deras framtida kursplan är inte helt bestämd ännu. Den kommer att utvecklas och anpassas efter hur de reagerar på olika ämnen. Men klart att jag har några idéer, jag tror det är viktigt att fortsätta att lära ut ämnen som rör deras överlevnad. Hur man bygger dammar, kanaler etc. De borde också få lära sig att hantera utsläpp.

Lite byggteknik skulle komma väl till hands. De måste lära känna oss människor så kanske psykologi. Vidare så behöver de verktyg att föra vidare vetenskapen till andra grodor och generationer så de kanske behöver lära sig att läsa och skriva på något sätt. Exakt vilka böcker jag kommer att använda mig kan jag inte svara på för ögonblicket men om du har några att rekommendera så säg till.

Hur? Exakt hur vet jag inte än men till att börja med så kommer jag att använda mig av uppläsning, kanske kommer jag att visa rörliga bilder eftersom de har mycket god syn. Senare tänker jag ge dem praktiska exempel där jag visar modeller av olika konstruktioner. Jag kommer även att bjuda in andra att hjälpa mig att utveckla metoder som kan användas eller att delta i utbildningen. Till exempel vill jag samarbeta med lingvister att översätta mänskligt tal till grodspråk eller ljud.